Vad är NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar)?
NPF är ett samlingsnamn för medfödda tillstånd som påverkar hur hjärnan bearbetar information – bland annat adhd, autism och Tourettes. Här går vi igenom vilka diagnoser som räknas hit, hur vanliga de är, hur en utredning går till och vad som hjälper i skolan, på jobbet och i vardagen.
Innehållsförteckning
NPF står för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och är ett samlingsnamn för flera tillstånd som hänger ihop, däribland Tourettes, adhd och autism. Ordet dyker upp ofta i vården, i skolan och i texterna här på sajten, så det är värt att veta vad det betyder – och vad det inte betyder.
Vad betyder NPF?
NPF beskriver tillstånd som beror på hur hjärnan utvecklas och fungerar, och som påverkar saker som uppmärksamhet, aktivitet, impulser, socialt samspel, inlärning eller rörelser. De är medfödda eller utvecklas tidigt, och de finns kvar över tid även om de kan se olika ut i olika åldrar.
Det är alltså inte fråga om sjukdomar man drabbas av, utan om varaktiga sätt att fungera. Ett barn med NPF växer inte ifrån sin hjärna – men både förmågor och svårigheter förändras med åldern, och med rätt stöd blir vardagen betydligt lättare.
Du kan stöta på flera olika ord för samma sak. I dag används ofta neuropsykiatriska tillstånd eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i stället för äldre uttryck, och internationellt talar man om utvecklingsrelaterade tillstånd. Innebörden är i stort densamma.
Vilka diagnoser räknas som NPF?
Det finns ingen helt skarp gräns, men de här brukar räknas hit:
- Adhd – svårigheter med uppmärksamhet, impulskontroll och aktivitetsreglering. Finns även i en variant utan överaktivitet, som ibland kallas add.
- Autism (autismspektrumtillstånd, AST) – annorlunda socialt samspel och kommunikation, ofta tillsammans med starka intressen, behov av förutsägbarhet och känslighet för intryck.
- Tourettes syndrom och andra ticstillstånd – ofrivilliga rörelser och ljud, så kallade tics.
- Språkstörning (DLD) – varaktiga svårigheter att förstå eller uttrycka språk, utöver vad som förväntas för åldern.
- Inlärningssvårigheter som dyslexi och dyskalkyli, som rör läsning, skrivning respektive räkning.
Tvångssyndrom (OCD) räknas formellt till ångestsyndromen, men ligger så nära Tourettes och adhd – både i ärftlighet och i vardag – att det ofta hanteras i samma sammanhang.
Hur vanligt är NPF?
Vanligare än många tror. Adhd brukar anges finnas hos omkring fem procent av barnen, autism hos ungefär en till två procent, och Tourettes hos ungefär ett barn av hundra i skolåldern. Lindriga, övergående tics är ännu vanligare än så.
Räknar man samman diagnoserna finns NPF i någon form i varje klassrum och på de flesta arbetsplatser. Att det ändå kan kännas ovanligt beror på att många har en lindrig variant, att vuxna ofta lärt sig dölja sina svårigheter, och att en del aldrig har utretts.
"Inte sjuk – fungerar annorlunda"
En viktig utgångspunkt, som bland annat 1177 lyfter fram, är att ha NPF inte betyder att man är sjuk, utan att man fungerar på ett annat sätt än vad som ofta förväntas. Det innebär styrkor lika väl som svårigheter, och behovet av stöd varierar stort från person till person. Målet med en diagnos är inte en etikett, utan att förstå sina förutsättningar och få rätt stöd.
Mycket av det som är svårt uppstår dessutom i mötet mellan personen och omgivningen. Samma elev kan fungera utmärkt i ett strukturerat klassrum och gå sönder i ett stökigt – utan att något inuti eleven har förändrats.
Vanliga tecken
Det här är ingen checklista att ställa diagnos med – tecknen nedan känner de flesta igen sig i ibland, och det är omfattningen och varaktigheten som avgör. Men det som ofta får någon att söka hjälp är:
- Svårt att komma igång, planera och hålla ordning på tid och saker
- Svårt att sitta still, vänta eller hålla kvar uppmärksamheten på tråkiga uppgifter
- Uttröttning av ljud, ljus och sociala intryck
- Starkt behov av rutiner, och svåra reaktioner vid oväntade förändringar
- Missförstånd i socialt samspel, eller stor ansträngning för att passa in
- Ofrivilliga rörelser eller ljud som återkommer
- Återkommande sammanbrott eller utmattning efter till exempel skoldagen
Känner du igen mycket av det här hos dig själv eller ditt barn är nästa steg en vårdkontakt – inte ett självtest på nätet.
Varför tillstånden ofta hänger ihop
NPF-diagnoserna delar delvis grund i hur hjärnan utvecklas, och därför är det vanligt att ha flera samtidigt. Den som har Tourettes har ofta även adhd eller tvångssyndrom, och i en och samma familj kan olika personer ha olika diagnoser. Det är just därför det är så viktigt att se hela bilden – läs mer om samsjuklighet.
Att ha flera diagnoser är alltså regel snarare än undantag. Det gör också att den diagnos som märks mest utifrån inte alltid är den som är jobbigast att leva med: för många med Tourettes påverkar adhd eller ångest vardagen mer än ticsen.
Att få en NPF-diagnos
En neuropsykiatrisk utredning görs för att förstå hur någon fungerar, och för att öppna dörren till rätt stöd. För barn börjar man oftast via skolans elevhälsa, vårdcentralen eller BUP; som vuxen via vårdcentralen eller en psykiatrisk mottagning.
Utredningen bygger på flera källor: samtal och frågeformulär, uppgifter om hur det var i barndomen, information från skola eller anhöriga, och ofta tester av till exempel uppmärksamhet och begåvning. Den tar tid, och väntetiderna kan vara långa. Hela gången beskrivs i så går en utredning till.
En diagnos är inte ett krav för att få stöd i skolan – behovet avgör – men den underlättar ofta både förståelsen och kontakten med vård och myndigheter.
NPF i skolan
Skolan är den plats där NPF oftast märks tydligast, eftersom den ställer krav på just det som är svårt: att sitta still, planera, byta aktivitet och samspela i grupp under lång tid.
Det som brukar hjälpa är förutsägbarhet och tydlighet – tydliga instruktioner, förberedelse inför förändringar, möjlighet till paus och en lugnare plats, anpassade prov och hjälpmedel. Skolan är skyldig att ge stöd när en elev riskerar att inte nå målen, oavsett diagnos. Mer om det i stöd och anpassningar i skolan och Tourettes och skolan.
NPF som vuxen och i arbetslivet
Många får sin diagnos först i vuxen ålder, ofta i samband med att kraven ökar – studier, jobb, egen familj – eller när ett barn utreds och föräldern känner igen sig. Att få en förklaring sent kan väcka både lättnad och sorg över åren som gick.
I arbetslivet handlar det sällan om stora insatser: tydliga arbetsuppgifter, skriftliga instruktioner, hörselkåpor eller ett tystare rum, flexibla tider och en chef som vet. Läs vidare i Tourettes i vuxen ålder och Tourettes och arbetslivet.
Bemötande som fungerar
Det bästa bemötandet vid NPF är oftast lågmält och lågaffektivt. Att höja rösten, kräva ögonkontakt eller diskutera mitt i en stark reaktion gör nästan alltid situationen värre. Det som hjälper är att sänka tempot, ta bort krav för stunden, ge tid – och ta samtalet efteråt, när alla är lugna.
Undvik att kommentera tics eller andra ofrivilliga beteenden, och undvik att förklara svårigheter som lathet eller trots. Mer konkreta råd finns i så kan omgivningen hjälpa och för anhöriga i för dig som är anhörig.
Stöd och rättigheter
Beroende på behov kan det finnas rätt till stöd i skolan, insatser via kommunen, hjälpmedel, ersättningar från Försäkringskassan och anpassningar på jobbet. Vad som finns och var man ansöker beskrivs i samhällsstöd och var du får hjälp och hjälpmedel och strategier.