När tics ger stora besvär kan läkemedel vara ett alternativ. Det är inte förstahandsvalet – beteendeterapi och ett bra bemötande kommer först – men det kan göra verklig skillnad när ticsen gör ont, stör sömnen eller påverkar vardagen mycket. Den här texten beskriver i stora drag hur det brukar fungera. Den ger inga doser och ersätter inte en läkare.
När läkemedel kan bli aktuellt
Läkemedel mot tics används framför allt när:
- ticsen orsakar smärta eller fysisk skada,
- de stör sömn, skola eller arbete på ett påtagligt sätt, eller
- de leder till stort lidande socialt – och annat inte räckt.
Målet är sällan att ta bort ticsen helt, utan att dämpa dem så pass att vardagen blir lättare. Ofta används läkemedel under en period, inte för alltid.
Vanliga läkemedelsgrupper
Det finns flera grupper, och valet beror på den enskilda personen och på vad som mer finns i bilden:
- Alfa-2-agonister (till exempel klonidin och guanfacin) prövas ofta först, särskilt när adhd finns med, eftersom de kan hjälpa mot båda.
- Neuroleptika (antipsykotika), som aripiprazol, risperidon eller tiaprid, kan dämpa svårare tics. De har ofta bättre effekt på själva ticsen men också mer biverkningar, och används därför mer restriktivt.
- Botulinumtoxin kan i vissa fall användas mot ett enstaka, mycket besvärande tic i ett begränsat område.
Vilket som passar – och om läkemedel alls behövs – avgörs alltid tillsammans med en läkare.
Biverkningar och avvägningar
Alla dessa läkemedel kan ge biverkningar, till exempel trötthet, eller andra effekter som behöver följas. Därför handlar behandling om en avvägning: nyttan av färre tics mot priset i biverkningar. Man brukar börja försiktigt, följa upp noga och justera efter hand. Säg alltid till din läkare om något känns fel, och sluta inte tvärt på egen hand.
Läkemedel mot det runt omkring
Ibland riktas läkemedel inte mot ticsen alls, utan mot en samsjuklighet som adhd, tvångssyndrom eller ångest. När det som tynger mest behandlas blir ofta helheten bättre – och ibland lugnar sig ticsen på köpet.
Källor och vidare läsning
- American Academy of Neurology: Practice guideline recommendations: treatment of tics (Neurology, 2019)
- Europeiska riktlinjer för behandling av Tourettes och ticssjukdomar (ESSTS)
- BUP – Tourettes syndrom och andra ticssyndrom