tourettes.se

Termer och begrepp

En ordlista över vanliga ord och begrepp som du möter när det handlar om Tourettes, tics och NPF – kort och enkelt förklarade.

Senast Uppdaterad
Innehållsförteckning

Illustration: ordlista med vanliga begrepp

Här förklaras vanliga ord och begrepp som du kan stöta på när det gäller Tourettes syndrom, tics och NPF. Tanken är att du snabbt ska kunna slå upp ett ord och förstå vad det betyder.

Tics och symtom

Tics – ofrivilliga, snabba rörelser eller ljud som upprepas. Läs mer om tics.

Motoriska tics – tics som är rörelser, till exempel blinkningar, grimaser eller ryckningar.

Vokala tics – tics som är ljud, till exempel harklingar, snörvlingar eller ord.

Enkla tics – korta, enstaka tics: en rörelse eller ett ljud.

Sammansatta tics – tics som består av flera rörelser eller ljud i följd.

Förkänning (premonitorisk känsla) – den obehagliga spänning eller känsla som ofta kommer strax innan ett tic, och som lättar när ticet utförs. Läs mer om förkänningar.

Tic-attack – ett längre skov av intensiva tics som kan vara i minuter eller timmar. Obehagligt och utmattande, men inte farligt.

Koprolali – ofrivilliga svordomar eller fula ord. Ovanligt vid Tourettes (cirka 10–15 procent), trots den bild som ofta ges i film och tv.

Kopropraxi – ofrivilliga obscena gester. Ovanligt.

Ekolali – att ofrivilligt upprepa andras ord eller ljud.

Ekopraxi – att ofrivilligt härma andras rörelser.

Palilali – att ofrivilligt upprepa sina egna ord eller ljud.

Stereotypier – upprepade, rytmiska rörelser (som handviftningar) som skiljer sig från tics och har en annan bakgrund.

Funktionella tics – tics-liknande symtom som ofta kommer plötsligt och har en annan bakgrund än Tourettes. Läs mer om funktionella tics.

Diagnoser och samband

NPF – neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, ett samlingsnamn för bland annat Tourettes, adhd och autism. Läs mer om NPF.

Adhd – tillstånd som påverkar uppmärksamhet, aktivitetsnivå och impulskontroll. Läs mer om adhd.

Autism (AST) – autismspektrumtillstånd; skillnader i socialt samspel, kommunikation och hur man upplever intryck. Läs mer om autism.

Tvångssyndrom (OCD) – tvångstankar och tvångshandlingar. Läs mer om tvångssyndrom.

Tvångstankar – påträngande, obehagliga tankar som återkommer mot ens vilja.

Tvångshandlingar – handlingar eller ritualer som görs för att dämpa ångest.

Samsjuklighet (komorbiditet) – när en person har flera diagnoser samtidigt, vilket är vanligt vid Tourettes. Läs mer om samsjuklighet.

PANDAS/PANS – omdiskuterade tillstånd där tics eller tvång hos enstaka barn antas blossa upp plötsligt efter en infektion. Rör en liten grupp och är inte fastställt på samma sätt som Tourettes.

Vård och behandling

Utredning – en kartläggning som vården gör för att förstå besvären och ställa eventuell diagnos. Läs mer om hur en utredning går till.

Psykoedukation – kunskap och information om ett tillstånd, som en viktig del av behandlingen.

HRT (habit reversal training) – en form av beteendeterapi mot tics. Läs mer om beteendeterapi.

CBIT – en bredare form av beteendeterapi mot tics som även tar hänsyn till situationen runt omkring.

Motrörelse (competing response) – en alternativ rörelse man tränar in och gör i stället för ett tic.

ERP (exponering med responsprevention) – en KBT-metod som används vid tvångssyndrom.

YGTSS – ett skattningsformulär som vården kan använda för att mäta hur svåra tics är. Ett verktyg i bedömningen, inte ett test man gör själv.

Alfa-2-agonister – en grupp läkemedel (till exempel klonidin och guanfacin) som ibland används mot tics, särskilt när adhd finns med i bilden. Läs mer om läkemedel.

Neuroleptika (antipsykotika) – en läkemedelsgrupp som kan dämpa svårare tics, men som har mer biverkningar och därför används mer sällan.

Skola och samhälle

Elevhälsan – skolans samlade hälsoresurs (skolsköterska, kurator, psykolog och specialpedagog) som kan ge stöd vid svårigheter i skolan.

Extra anpassningar – mindre stödinsatser inom den vanliga undervisningen, till exempel extra tid eller anpassade instruktioner.

Särskilt stöd – mer omfattande stöd som beslutas när extra anpassningar inte räcker.

Åtgärdsprogram – ett dokument som beskriver vilket särskilt stöd en elev ska få och hur det följs upp.

Habilitering – verksamhet som ger stöd och insatser till personer med varaktig funktionsnedsättning.