För många blir tics tydligt mildare i tonåren och vuxen ålder. De försvinner dock sällan helt: en stor del vuxna har kvar märkbara tics, även om de ofta är lindrigare än i barndomen. Uppskattningsvis har runt en halv procent av alla vuxna Tourettes. Som vuxen har man oftast lärt sig att leva med sina tics och vet vad som hjälper i olika situationer.
Den här texten handlar om hur Tourettes kan se ut i vuxen ålder – för dig som haft tics sedan barndomen, och för dig som börjat misstänka att det du känt igen länge faktiskt är tics.
Hur det kan kännas som vuxen
En del vuxna kan dämpa eller maskera sina tics i sociala situationer eller på jobbet, men det kostar energi. Tics kommer ofta starkare när man slappnar av, till exempel hemma efter en lång arbetsdag – ett mönster som kallas rebound. Stress, trötthet och stark anspänning ökar tics, medan lugn, återhämtning och tillräcklig sömn brukar minska dem. Mer om det i Varför blir tics värre ibland?
Många vuxna märker att tics växlar över livet: lugnare perioder kan följas av perioder med mer tics, ofta kopplat till hur mycket annat man har att hantera.
Diagnos först som vuxen
En del får sin diagnos först i vuxen ålder, ibland i samband med att man utreds för adhd eller tvångssyndrom. Tics kan ha funnits hela livet utan att någon satt ord på dem, eller tolkats som nervositet eller vanor. Att äntligen få en förklaring kan vara en lättnad och göra det lättare att förstå sig själv och söka rätt stöd.
Som vuxen görs utredningen oftast inom vuxenpsykiatrin, inte hos BUP. Vägen dit går vanligen via vårdcentralen, som vid behov skriver remiss. Läs mer i Så går en utredning till och När och var du söker vård.
I arbetslivet
De flesta med Tourettes arbetar utan problem. Ibland kan enkla anpassningar göra vardagen smidigare, till exempel möjlighet till korta pauser, ett eget eller lugnare arbetsutrymme, eller att man får sätta sig där det känns bekvämt i möten. Om och hur mycket man vill berätta för kollegor är upp till var och en – för en del minskar trycket av att slippa dölja tics, för andra känns det inte nödvändigt. Läs mer i Tourettes och arbetslivet.
Relationer och vardag
Tics kan påverka hur man känner sig i sociala sammanhang, men de flesta vuxna hittar sätt att leva fullt fungerande liv med familj, vänner och arbete. Att berätta för dem som står nära brukar göra det lättare – då slipper man både dölja och förklara i stunden. Vardagen med Tourettes handlar mer om det.
Behandling som vuxen
Behandlingen liknar den för barn och unga. Beteendeterapi (HRT och CBIT) fungerar för många vuxna och bygger på att lära känna förkänningen innan ticset. När tics ger stora besvär kan läkemedel övervägas. Tillgången till behandlare som är vana vid metoderna varierar mellan regioner – fråga vården om vad som finns där du bor.
Att må bra över tid
Eftersom tics påverkas av stress lönar det sig att ta hand om sömn, återhämtning och balans i livet. Om tics, tvångstankar, oro eller nedstämdhet tar för stor plats finns hjälp att få – det är aldrig för sent att söka vård.
Vanliga frågor om Tourettes hos vuxna
Kan man få Tourettes som vuxen?
Nej, tics ska enligt definitionen ha börjat i barndomen (före 18 år) för att det ska kallas Tourettes. Plötsliga tics som debuterar i vuxen ålder kan i stället vara funktionella tics och bör bedömas av vården.
Försvinner Tourettes när man blir vuxen?
Hos många blir tics tydligt mildare i tonåren och vuxen ålder, men de försvinner sällan helt. Förloppet är individuellt.
Kan man utredas för Tourettes som vuxen?
Ja. Utredning görs oftast inom vuxenpsykiatrin, vanligen efter remiss från vårdcentralen.
Påverkar Tourettes körkort eller jobb?
För de allra flesta är Tourettes inget hinder för vare sig körkort eller arbete. Vid behov finns enkla anpassningar att ta till.
Källor och mer att läsa
Innehållet bygger på allmänt vedertagen kunskap och etablerade källor, bland annat 1177 Vårdguiden, Riksförbundet Attention och Hjärnfonden. Se även Vad är Tourettes syndrom? och Behandling vid Tourettes och tics.
Den här webbplatsen ger allmän information och ersätter inte kontakt med sjukvården. För personliga råd, ring 1177 eller kontakta din vårdcentral.